söndag 25 december 2011

Julblogg del 2 - Till moralens genealogi

På tåget till [Kaolskrouna] passade jag på att läsa en bok som jag köpt online i en stund av storhetsvansinne: Friedrich Nietzsches "Till moralens genealogi".

I denna skrift så förklarar han de moraliska begreppens uppkomst och, enligt honom, förvanskning genom historiens gång. Tanken är följande: I antikens grekland var det goda synonymt med det starka, det nobla och det framgångsrika. Det "moraliskt" goda var helt enkelt att vara en stor, stark, bildad och vacker aristokrat.

Det som hände sedan enligt den gode Friedrich var de svagas hatfulla revansch genom introduktionen av självförgörande ideologier såsom kristendomen och judendomen. Enligt kristendomen blir god=självförnekande istället för det tidigare god=stark.

Detta är essensen av det Nietzsche kallar slavmoralens vinst mot antiken styrkeideal och i hans mening en förvanskning av den mänskliga naturen och ett hot mot framtiden. Kortfattat kan man säga att Nietzsche räds en framtid där storhet utbytts mot en grå dum massa. Fick han rätt? När jag ser reklam för "Idol" på TV så ja, men i övrigt så, nej.

Nietzsche var anti-demokrati, anti-feminist och härligt elitistisk. Här kommer en kort lista på saker han hatar:

1. Engelsmän (dåliga filosofer)
2. Judar (orsaken till slavmoralens triumf)
3. Kristna (pöbel)
4. Kvinnor (här kan anmärkas att kvinnor inte heller tyckte om Nietzsche)

Hade Nietzsche varit alive-and-kicking idag så hade han garanterat varit en frekvent skribent på flashback.



Inte mycket till jul det här. Avslutar, utan den minsta bitterhet, med den här låten:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar