Idag ska vi fortsätta vår undersökning angående hur det gick till när sångaren i Poison, Bret Michaels, fick diabetes.
Första delen hittar du här.
Låtom oss fortsätta..
-----------
Sist så avslutade vi genom att prata om hotet från utsidan: patogener, såsom bakterier och virus.
Låt oss ta en titt på bakterien så vi vet vad vi pratar om. Givetvis är detta en fruktansvärt förenklad bild, men det viktigaste (för vår undersökning) är med.
En bakterie har vissa likheter med våra egna celler:
1. Den har ett cellmembran
2. Den har DNA som den använder som ritning för att bygga protein (se lektion 1)
3. Den behöver energi för att överleva
Men det finns saker som skiljer sig:
1. Bakterier (vissa) har en flagell som den använder för förflyttning, likt en propeller
2. Ett hölje bestående av protein och sockararter
3. Baktiespecifika proteiner (kallade för protein A,B och C i bilden ovan)
Dessa små gynnare lever av energin som den stjäl från sin värd (dvs. cellen). Bilden nedan går igenom hur ett bakterieangrepp kan gå till.
Så inga större överraskningar där. Bakterierna tar sig in, delar sig (replikation) och drar vidare. Ur cellens synvinkel är det ingen vidare bra deal.
Så nu kommer vi till problemet: Hur faen ska vi bli av med dem?
För oss människor finns det två svar på den frågan:
1. Det medfödda immunförsvaret
2. Det adaptiva immunförsvaret
Innan jag ger mig in i att förklara vad exakt dessa två kategorier innebär så är det kanske på sin plats för att gå igenom ett mycket mycket mycket viktigt koncept inom biologi: receptorn.
Receptorn är ett protein som sitter i cellens cellmembran och är riktad mot utsidan. Det finns även receptorer som flyter fritt inne i cellen, men dem är inte intressanta för oss just nu.
Receptorns funktion är att binda till sin ligand (ligand, som egentligen bara betyder "det-som-receptorn-binder-till"). Varje cell har oerhört många receptorer och varje receptor har en eller ett fåtal specifika ligander.
När receptorn stöter på sin ligand, så ändrar en sin struktur. Detta känns av av protein på insidan av cellen (sk. signaleringsprotein) som då signalerar till cellen att utföra en mängd uppgifter (baserat på vilken receptor som aktiverades).
I sammanfattning: Dessa receptorer fungerar som cellens händer som är kapabla att känna av vad som finns på utsidan.
Så, varför behöver vi veta det här? Jo, både det medfödda och det adaptiva immunförsvaret handlar enligt denna princip som kan sammanfattas med
"Använd receptorer för att känna igen farliga saker"
Det är detta som är det medfödda immunförsvaret. Namnet kommer ifrån att vi har detta skydd från början och behöver inte utsättas för bakterien/viruset för att kunna försvara sig mot den. Exempelvis kan en av liganderna vara Protein A , som ni minns satt på ytan på bakterier. Genom att ha en receptor som binder Protein A så kan vi sätta igång försvarsreaktioner som dödar bakterien innan den kan replikera sig.
"Men vänta nu!" ropar vän av ordning. "Om detta vore hela sanningen så borde bakterier och virus inte vara något problem, eller hur? Det handlar ju bara om att ha rätt receptor så är saken fixad." Vän av ordning har givetvis rätt.
Problemet är att bakterier och virus ändrar utseende hela tiden och våra celler har ingen möjlighet att bygga miljontals olika receptorer. Så hur löser vi den saken?
Det kommer vi ta reda på i nästa del av vår kurs då vi ska utforska det adaptiva immunförsvaret. Och vad har detta med diabetes att göra? undrar ni.
Svaret är: allt!
Tack för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar