Sluta att kokettera med er arbetarklassbakgrund
Vi kan ju börja med att ge gode herr Ian lite cred för att jag var tvungen att slå upp ordet kokettera då det var ett tag sen jag läste Ord för överklassen även kallad Svenska akademiens ordlista anno 1789. (För de som undrar så handlar det om att göra sig märkvärdig)
Då hans debattinlägg är oerhört underligt formulerat så försöker vi väl oss på en analys stycke för stycke:
Ingress: Ian känner att han är personen som ska nyansera arbetarklassdiskussionen i Sverige. Om någon är intresserad så ska jag spendera min eftermiddag med att förbättra reglerna vad gäller SM i optimistjolle.
Född med silversked: Den första delen består av en ganska smaklös beskrivning av honom själv i vad jag tror ska vara positiv. Han har umgåtts med alla personer som är något och därmed är han själv något, samt att han har varit chef för diverse företag och institutioner. Sedan kommer en ny term "Fi Donc!" som jag gissar är något franskt men då mina föräldrar inte ärvt en massa land samt medföljande Fransk-Svenskt lexikon så får jag lämna översättningen till någon expert.
Sedan kommer en underlig del om hans Farfars far som visst var född på 1700-talet, vilket man ser på näsan, samt en fnysning åt hans egendomliga arbetar-aktiga namn (Melker). ingen aning vad han vill säga med det här. Han avslutar dock det här stycket med vad jag tror är ett uppror för att slå ihjäl invandrare som kom från Baltikum 1563 vilket känns fruktansvärt otrevligt samt väldigt malplacerat men vilket verkar försvaras med att det gjorde man under Franska revolutionen. Förre ledaren för Ny Demokrati sätter tonen.
Nej idag gäller det: Den här delen inleds mett ett undertryckt hat mot personer från arbetarklassen som arbetar sig upp genom klasserna med hårt arbete och som vägrar bära de ytliga perfektioner som vi så normalt förknippar med överklassen. Sedan kommer en fin känga till Palme angående ämbetsmannaansvaret vilket jag tror är ett rop på återförskaffande samt ett tillägg där enbart ett visst sorts efternamn är tillåtet för titeln ämbetsman.
Sedan kommer en klassisk hänvisning till de kristna värderingarna som givetvis skiljer sig från normala mänskliga värderingar (Hönan eller ägget) och en avslutning av vår käre Nationalpoet Heidenstam. Vilket jag inte lyckas dekryptera helt, men jag tror det gäller de fall då ärvda ämbeten gick till opassande personer men det gör inget för det är bättre att försöka och misslyckas. Han är ganska bra på att avsluta alla stycken på ett väldigt förvirrat sätt, det får man ge honom.
Konfronterad med skriverier: Första delen involverar en hyllning till forna tiders överklassmän där män var män och resten ingenting. Nu har dessa män blivit degenererade och förlorade. Sedan har vi ett mittenparti där klimatet för dagens riktiga överklass beskrivs. Spoiler: Det fungerar bra för de har en sådan stolthet. Avslutningsvis så kommer en känga mot de nyrika som inte ärvt sin förmögenhet (eller ja vissa har väl fått den från sina föräldrar, men de har banne mig inte ärvt den). Sedan kommer en versrad från Karl Gerhard som herr Ian verkar tolka som något positivt. Jag lyckas inte gräva fram vilken låt det handlar om men min erfarenhet av gode Gerhard är att han mer än sällan använde sig av sarkastiska texter för att tvinga ner adeln (Riktiga överklassen /Ian) på knä.
Nyligen började rika: Det sista stycket från Ian börjar med en beskrivning av den spirande välgörenhetsviljan hos rika personer. Det känns som att hans budskap är att de nyrika nu kanske börjar värna om den forna överklassens ideal att alltid hjälpa sina medmänniskor enligt de kristna idealen.
Sedan kommer avslutningsdelen som kan tolkas på två sätt:
1. Hej jag heter Ian, allt jag skrivit här ovan var sarkastiskt och jag tycker att alla människor har rätt att kämpa sig upp här i livet.
2. Hej jag heter Ian, ni ungdomar i den riktiga överklassen. Stå på er, ni vet vilka ni är, bevisa för packet att ni förtjänar er nedärvda respekt.
Då hela den här debattartikeln var mycket underligt formulerad så förbehåller jag mig rätten att ha helt fel i alla tolkningar av texten som jag skrivit här ovan. Ian Wachtmeister är kanske en jättetrevlig och vettig person. Vi avslutar med en bild och versrad från Karl Gerhard.
"Tack ska du ha, Karl Gerhard heter jag, och vad du heter gör detsamma, Tack ska du ha!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar